BillaBlom rullar på med växtförsäljningen förstås, men det finns annat som ska hinnas med. Igår var jag till revisorn i Härnösand för deklaration. Usch vad mycket papper och uppgifter det behövs, men bra att ha hjälp av en kunnig person. En visit blev det också i trädgården i Nordingrå. Mycket fint blommar och buskpionerna står i knopp. Sommarn är så sen så jag skulle tro att någon blomma finns kvar till trädgårdsvisningen 4 juli när Långsele trädgårdsförening kommer. Bredvid blåbärstryn ´Anja´ har några förgätmigej tagit sig in. Enkelt men vackert, men innan de fröar sig får jag rycka bort dem. De vill nog gärna invadera hela trädgården om de får. Hoppas nu att de många blommorna på blåbärstryn blir bär. Du vet väl att både den och 5 andra blåbärstry finns hos BillaBlom?

Idag skulle jag ha spelat in mitt sommarpratprogram, men fick skjuta fram det till tisdag. så då har jag det kvar att förbereda…Sångerna är valda, det ska bli lättlyssnad musik har jag tänkt. Mest pop och visa, och ett klassiskt stycke med orkester och ett orgelstycke ska med. Det senare hittade inte ljudkillen, så det blir att söka på nätet.

Fram till midommar blir det olika erbjudaden, nu under helgen är det förmånligt, vi delar ut buketter till kunderna. Handla för minst 200 kr så får du en bukett. Så långt lagret räcker förstås. Efter helgen kommer annat erbjudande. Håll utkik ubnder fliken BillaBlom.

Ett familjeäppelträd ute på Nyängetsvägen har nu fått 3 extra sorter förutom sina 4. Ympa kan man göra när barken släpper, i vanliga fall fram till midsommar. Eftersom vi har tidig midsommar och sen sommar går det ett tag till. Jag använder japansk ymptejp för att fästa den nya sorten i trädet. Tejpen förintas så småningom av solljuset och då har ympen vuxit fast. Det går med annat material också, till exempel frystejp, gummiband, bast kombinerat med ympvax.

Det verkar som att sommarn äntligen kommit, bonden som arrenderar vår mark slog höet igår. Kändes märkligt då jag gått med långkalsonger fram tills nu. Det har varit riktigt kallt ute på BillaBloms växtförsäljning. Många gånger har även mössan suttit på. Men i helgen hoppas jag få njuta av fint väder. Vi har stängt hela helgen för en välbehövlig vila. Men på måndag är vi igång igen. OBS att dä är det kortare öppettider, se under fliken BillaBlom.

Efter att jag för någon vecka sedan presenterade det vackra trädet järnvägshängapeln, fick jag mig en trevlig berättelse till livs. En Facebook-vän i södra Finland, Pia Swens berättade då så här: Den inplanterades här i Finland (under den Ryska-tiden). Den Ryska tsaren tyckte att stationshusen såg trista ut, så han bestämde att vid varje station skulle det planteras två dylika träd för att pryda upp ingången till stationen. Ännu idag 200 år senare kan man se dessa träd vid ur bruk tagna stationshus. Ett mycket vackert och härdigt träd som blir som ett jätteparasoll. Frukterna är ätbara och mycket goda som syltade. Mitt träd kommer att blomma om några dagar.

Bild: Pia Swens

För några vecka sedan skickade hon bilden på sitt fina träd i full blom och berättade att när det är dags för skörd klyver hon de mogna frukterna och kokar med syltsocker efter smak. Fryser in dem och de kan användas till allt.

Vilken rofylld bild och vilket fantastiskt vackert träd hon har! Jag bara måste leta upp en plats att plantera ett sådant träd!

Tack Pia för all information du delat med dig av!

Nu – ja först nu! blommar syrenerna fast det är veckan efter midsommar. En bukett på köksbordet hör till, men syrener slokar så lätt. Här får du några tips:

• Plocka bort de flesta bladen för de dunstar vatten och kan stjälken inte dra upp tillräckligt slokar bladen.
• Snitta stjälken snett och skala bort barken på nedersta decimetern.
• Sätt kvistarna i djupt varmt vatten, ca 60 grader. Jag brukar ta det hetaste som finns i kranen och tillsätta en mugg vatten som jag kokat upp i mikron.

På detta sätt håller de i alla fall längre, men de dricker mycket vatten så kom ihåg att fylla på!

Visste du att det blir god saft av syrenklasar? Fast den blir inte lila utan rosa. HÄR finns receptet.

Den fina minikiwin visar verkligen att den är en lian. Tills jag hittar ett ställe där den kan få bre ut sig måste jag kapa bort mycket. Den har så otroligt vackra blad och har blommat massor i år. Insekter som pollinerade såg jag att det fanns, men ändå ramlar alla fruktämnen av. Än har jag inte fått några kiwi att smaka. De lär vara ännu godare än de stora vi köper. Någon läsare som vet vad det beror på? Till saken hör att min sort ´Dr Szymanowski´ är självfertil, så det ska inte behövas någon hansort.

Bredvid minikiwin står rosorna och försöker få lite sol. Den mörkröda är en favorit – `Hope for Humanity´. Kanadensisk, rotäkta och härdig. HÄR kan du läsa tidigare inlägg om den. Bakom vid väggen blommar ´William Baffin´, den allra härdigaste klängrosen. Fin  den också och härdig till zon 6-7! Tänk vad mycket det finns som vi kan plantera här i norr! Jag ska försöka få hem `William Baffin´ i höst till BillaBlom. I så fall kommer den att finnas till salu från början av augusti. Och du vet väl att det går utmärkt att plantera på hösten!

Här går man och är sugen på de första egna jordgubbarna. Värmen väntar vi på och även jordgubbarna. Men den som har blåbärstry behöver inte vänta på bär, för de mognar först av trädgårdens bär, förutom smultron som kommer på ungefär samma tidpunkt. Det är mycket bär i år på min enda blåbärstry ´Anja´. Den är tydligen självfertil för det finns knappast någon fler blåbärstry i närheten. Jag har gått och smakat, fast de fortfarande är lite sura. De liknar blåbär i smaken men är större. Barnbarnet plockade och smakade gärna. Nyttiga bär är det också, precis som blåbär.

Av blåbärstry finns numera många kanadensiska och ryska sorter att välja på som blir stora, ungefär som vinbärsbuskar. Lättodlade till tusen och mycket härdiga. Min sort ´Anja´ är utvecklad för offentliga planteringar då den håller undan ogräs så bra och blir bara halvmetern hög. På mitt förra jobb satte jag många sådana, ska åka dit och se om det är mycket bär där också. Men den som satsar på mycket bär väljer av de höga sorterna – vi har sålt många sådana hos BillaBlom, men några finns nog kvar. Av de buskarna behöver man två olika för pollineringen.

För oss som bor rätt långt norrut finns det fortfarande fläderblomsklasar som nyss slagit ut. I zon 5 kan fläder klara sig,högre zoner blir nog problematiskt med övervintringen. Så nu kan vi i zon 5 frossa i fläderblom och en del som redan skördat kanske har blomklasar kvar i frysen. Här får du receptet jag använder, men jag brukar ta mindre med socker.

Fläderblomssaft

ca 3 1/2 l
50 fläderblomsklasar
3 skivade citroner (borsta citronerna i varmt vatten)
3 msk citronsyra
2 kg råsocker eller strösocker
2 l vatten
3 krm natriumbensoat
1. Lägg blomklasar, citronskivor, citronsyra, socker och natriumbensoat i en hink
eller stor bunke. Rör om.
2. Koka upp vattnet och häll det över blomblandningen. Låt stå i 5 dygn.
3. Häll upp i silduk och låt självrinna i 15 minuter. Häll upp på flaska.

De bästa och populäraste sorterna har jag valt ut för höstens leverans som kom i förrgår. Spännande buskar som berberis med snygga bladfärger, rödblommande hortensia som står full i knopp, och rotäkta härdiga rosor, en del i full blom. Av ätligt finns nu de eftersökta härdiga päronträden ´Suvenirs´, Sakatoonbär (Kanadas vinbär),  Gröna söta vinbär, bästa havtornsorten med lite taggar och ett spännade träd –  persikoplommon – finns några enstaka. Och mycket annat finns. En del av sortimentet finns nu i Salsåker och en del hos BillaBlom. Måndag är BillaBlom öppet men som vanligt den här tiden gäller det att ringa före så vi säkert är hemma. Eller varför inte göra en tur till Salsåker i Nordingrå under helgen?Men ring före även då! 0736-372212. Ordinarie visning närmast 9 aug, men man är välkommen att titta på egen hand om vi bara är hemma!

Djävulsbusken i bakgrunden, framför kanadensiska härdiga rosor, därnäst berberis med rödrosastrimmiga blad, till vänster snygg kontrast med den bästa kornellen ´Ivory Halo´.

Just nu på hösten är urvalet bäst då vår finska leverantör odlar upp växterna under sommaren. I Finland planteras 40% av alla växter på hösten. Det är en bra tid, eftersom det inte behöver passas så mycket med vattning och när våren kommer är växterna på plats från början och får en rivstart. Det gäller även för Norrland. Förr sa man att vårplantering var bäst i norr, men nya rön säger att det inte stämmer. Och all min höstplantering har lyckats bra.

Kanadensiska rosen ´Morden Centennial´blommar ända in på hösten, och är härdig och tålig. Snygg tillsammans med rödbladiga berberis eller djävulsbusken.

Varför lägga tid på att rensa ogräs när man slipper? Här får du mina tips som ger fin skörd med minimal skötsel. I år ville jag ha den goda svartkålen ´Nero di Toscana´, som också kallas palmkål. Det är en sorts grönkål som också är så dekorativ att den platsar i rabatten. Mörka blågröna blad. Men hos mig är det mycket angrepp av kålfjäril så jag odlar under fiberduk, som jag fäster noga, så ingen objuden gäst kryper in… Fiberduken som är bäst i test använder jag, för den håller länge och är tillräckligt bred. Finns hos BillaBlom förstås!

För att slippa rensa ogräs har jag lagt ut en Mypexduk på jorden. Den låg tidigare i jordgubbslandet. och verkar hålla hur länge som helst. Nu har jag satt en kålplanta i varje hål där det förut satt en jordgubbsplanta. Sedan jag på försommaren planterade har jag inte skött kållandet överhuvudtaget. Hästgödseln jag blandade i gav näring och himlen gav vatten, och inget ogräs blev det. Nu har jag lyft på fiberduken och stoppat in en klump lagrat gräsklipp inunder duken vid varje planta. Kål gillar mycket gödsel och svartkålen är köldtålig så den kommer att växa länge än. Några plantor av den gulgröna broccolon ´Romanesco Natalino´ växer också där. Hoppas de hinner gå fram, en riktig delikatessgrönsak. Men svartkålen kan jag frossa i redan nu. Koka, steka i olivolja med vitlök, göra grönkålschips. Eller äta den som den är. Oj vad nyttiga ämnen man ska få i sig under hela hösten med sådant i trädgårdslandet!

Jag är inte den som väljer att göra en rabatt i bara vitt, blått eller gult. Däremot är det rätt så mycket gul dominans i den rabatt jag nu visar lite ifrån. Min spireabuske jag köpte i Estland, Spiraea japonica ´Candlelight´, gillar jag för de gulgröna bladen som lyser upp hela sommaren. När de knallrosa blommorna kommer – som egentligen är för skrikiga mot bladen – matchas de av kandelabervivan i bakgrunden, så det blir ändå en helhet.

Jag är osäker på vivans rätta namn men en Primula med blommorna som kransar runt stjälken grupperade i våningar är det i alla fall. Brokig kandelaberviva Primula x bullesiana står det på en fröpåse jag sparat, så det är kanske den. Men den liknar också en våningsviva. Fröar sig lagom och är lättskött, bara det inte blir för torrt i jorden.

Om jag minns rätt så kom även denna oranga från samma frösådd. Här syns våningarna tydligt, fint, tycker jag. Den står lite längre bort i rabatten i anslutning till nästa gulbladiga buske. Rosa och orange fungerar ihop, bara det finns någon dominans så det inte blir plottrigt.

Den gulbladiga busken är en smällspirea, Physocarpus opulifolius ´Dart´s Gold´, lättskött och tålig som alla smällspireor. Efter den har jag planterat en Canna ´Phasion´, bara för dess snygga blad. Den blommar med orange hög blomma men denna kalla sommar hinner den inte och lika så bra. Folk har trott det är en perenn och vill köpa en planta, men tyvärr. Jag har själv köpt den dyrt. Men till nästa år ska jag försöka beställa hem den. Och min egen ska jag försöka spara över vintern, precis som dahlia är den egentligen perenn, bara det att den inte tål våra vintrar. Smällspirean och kannan är mer gulgröna i verkligheten, bilden blev lite missvisande.

Några små söta Allium caeruleum, azurlök, ger en läcker kontrast mot det gulgröna. Lökarna planteras på hösten och har klarat flera vintrar. Ganska mycket olika fanns i den gula rabatten och mycket mer än jag visat här, men rabatten är stor och det gulgröna håller samman den övre delen.

Vi har ett litet bigarråträd som börjar ge lite bär. Förra året hann fåglaran före oss, men i år ville vi själva ha de fina bären. Med ett 30-tal bär är det inte motiverat att skydda hela trädet, utan i stället gjorde vi små paket runt varje bärknippe med bitar av fiberduk, samma sort man har som skydd över trädgårdsland mot insekter. Den vita duken gör att fåglarna inte ser vad som finns inuti, och tappar intresset.

Trädet såg riktigt konstigt ut, men oj vad goda bär, när de får mogna i fred. Vilken dröm att få egna bigarråer! Sorten heter ´Fryksås´ och har aldrig visat några vinterskador, men så växer den också på ett väldränerat läge. Den ska klara zon 4-5. Nästa år väntar jag mycket bär, så då blir det att dra fiberduk över hela trädet.

Bären blev stora och fina – det märks att körsbär gillar regn varje dag. Ett bra alternativ för den som inte kan odla ´Fryksås´ är chokladkörsbär som är sötsyrliga och klarar minst zon 6. Busken har till och med klarat flera vintrar hos min syster som bor i Lappland nära Arvidsjaur. Chokladkörsbären har namnet från att de är så mörka. Choklad att doppa i får du fixa själv.

Ja faktiskt, det får man, och även frukt. Barnbarnen som besöker mormors grav ska kunna plocka sig lite smultron eller kanske ett päron, och även de vuxna förstås. När jag jobbade med design för Själevads Kyrkogård planerade jag den del som kallas gamla kyrkogården på temat ätligt och vackert. Jag tänkte på paradiset och de första människorna. I Bibeln står att när Gud designade Edens lustgård lät han träd växa upp som var ljuvliga att se på och goda att äta av.

Alla träd som planterades på gamla kyrkogården ger ätliga frukter på ena eller andra sättet. Fem äppelträd av olika sorter och ett päronträd av sorten ´Pepi´ som är extra härdigt,  har redan efter tre år börjat ge bra med frukt. Tre ullungrönnar, Sorbus ´Dodong´(som tyvärr blev två), ger ju ätliga bär, som lär vara mindre sura än vanliga rönnbär. De träden valde jag mest för den fina höstfärgen. HÄR kan du se den.

Under finns en toppenbra marktäckande buske, blåbärstry, Lonicera caerulea var.kamtschatica ´Anja´ E. E står för Elitplanta och denna buske lever verkligen upp till namnet. Jag har skrivit om den här på bloggen flera gånger så nog är det en favorit. Vill du läsa mer så skriv in Anja i sökrutan så hittar du allt. När jag var på kyrkogården för några veckor sedan var de goda bären mogna, och massor fanns det. Men de hänger inunder så man ser dem inte så lätt. De blir 2,5 cm långa och bör vara riktigt mjuka för att vara mogna. Det syns att buskarna håller undan ogräset väldigt bra. Tänk bara på att busken blåtry ger svagt giftiga bär!

Manchurisk valnöt, Juglans manchurica, ger ätliga nötter, fast trädet måste bli betydligt äldre först. Trädet får meterlånga blad och kallas Nordens palm. Lite anknytning till Edens lustgård, som tros ha legat i Mellanöstern. Där trivs palmer som vi vet.

Under trädet har vi planterat en bra marktäckare som håller undan ogräset, den gulblommande Waldstenia, och smultron som nu mognar, hoppas bara att folk vågar plocka!

I dotterns växthus växer persikorna till. Så mjuka och ludna, och lite röda så jag undrar om de snart mognar. Sorten som heter ´Frost´ ser verkligen ut att trivas. Ifjol beskar jag den rätt mycket och nu är det dags igen. Fast jag inväntar skörden och hoppas först att få smaka den goda persikopajen!

Nog ser det bra mysigt ut i hennes växthus! HÄR kan du läsa om hur hon har lyckats klara trädet i zon 5 i Överbilla. Inte så känsligt som man kan tro. Om/när jag äntligen har ett stort växthus här i Salsåker vid sommarstället ska det bums in ett persikoträd.

Jag hörde på ett föredrag ikväll med plantskolemästaren Leif Blomqvist från Finland. Han är specialist på bär och frukt för kalla trakter. Det finns massor av sådana godsaker att välja på.Till exempel Saskatoonbär, som kommer från Kanada. En sorts häggmispel men större bär. Alla häggmisplar ger ätliga bär men Saskatoonbär är förädlade för bärodling. I Kanada är de det populäraste bäret näst jordgubbar. Min egen buske av sorten ´Thiessen´ har jag redan börjat smaka av. Visst ser bären läckra ut! Jag äter dem gärna färska, men de går att göra allt möjligt av. Ifjol prövade jag att torka en del, och de blev riktigt goda, liknande torkade blåbär.

Ett till fruktträd följde med hem och ska nu grävas ner nånstans förutom persikoplommonet jag redan skaffat, som står på vänt. Det härstammar från Kina precis som det jag köpte idag, och ger runda stora frukter som liknar persikor. Klarar sig ända uppe i Piteå. Det körsbärsträd jag köpte ikväll ska vara lika sött som bigarråer. Namnet är ´Snövit´ och det ger pärlemorvita bär. Blommar dessutom med vita blommor med lite rosa i. Och fåglarna får sitta och vänta på att det ska mogna till rött och jag får bären själv!

Alla sorter jag nämnt idag är härdiga i zon 5 eller högre.

Ett enda persikoplommonträd finns kvar hos BillaBlom och till våren hoppas jag att vi ska få hem ´Snövit`. Saksatoonbuskar finns tre olika sorter hos BillaBlom. Många fler sorter fick vi tips om ikväll. Kommer att finnas hos oss. Försäljning måndagar i Överbilla (och andra tider enl överenskommelse) och I Salsåker när vi är där. Ring gärna före.

Mormorshallonen blir fina i år. Mycket regn och lite hallonmask, så nu kan man frossa. Hallon är ett lättodlat bär då det behöver en liten markyta men ger mycket. Att rensa ogräs i ett hallonland är mindre kul med de taggiga kvistarna. Som vanligt har jag gjort det lätt för mig. Istället för att plantera i jord har vi grävt ut 40 cm och fyllt i sand, grovlek 0-8 mm. En plåtkant mot gräsmattan hindrar gräset att växa in i planteringen. 1 dm färskt gräsklipp lägger jag på varje försommar, alternativt ett tunnare lager lagrat gräsklipp, då det ger starkare gödselverkan. Man får förstås vattna ofta första året och hallon vill överhuvudtaget ha mycket vatten.

Man får passa på och binda upp de långa hallonkvistarna i tid, annars bryts de lätt. Och nu har vi passning – att plocka de goda hallonen varannan dag! Trädgårdshallon blir aldrig lika goda som skogshallon men mormorshallonen är ändå så söta och goda att många slinker direkt in i munnen!

Goda vinbär av många färger kan jag festa på nu. Från röda syrliga till vita sötsyrliga till svarta söta till gröna ännu sötare. Kul med omväxling och vackert om man ska piffa till en kaka eller efterrätt!

Min buske gröna vinbär börjar äntligen ge skörd. Jag har aldrig haft så mycket att det blivit annat än ätbär, men nu ska jag pröva att frysa in lite grann. Lustigt att de gröna bären är de sötaste, men faktum är att de kommit från svartvinbär som ju också är ganska söta.

Den som gått i söndagskolan (och är ungefär i min ålder) minns väl sången som dagens titel anspelar på? ”Röd och gul och vit och svart gör detsamma har han sagt  – Jesus älskar alla barnen på vår jord.” Det var riktig antirasism, det!

Medan den spanska körvelns frön fortfarande var gröna passade jag på att prova ett recept för att bevara den goda lakritssmaken. Jag läste inte så noga så jag proppade i fullt med frön – det skulle egentligen vara bara en handfull till 3,5 dl sprit.

I två veckor skulle det stå i ett soligt fönster, men hos mig blev det en månad. Spännande nu hur det går. Ca 1 dl vit sirap ska röras ner och sedan ska det åter stå en månad. Till jul ska likören testas som smaksättning i tryffel. Jag antar att smaken är stark, men det blir väl drygt då.

HÄR kan du se den spanska körveln när den blommar i trädgården.

För några veckor sedan var det päronskörd, typ. Fast då gällde det att gallra bort de frukter som satt för tätt. Det skär i hjärtat för man vill så gärna ha alla kvar, men då blir det mindre frukter till storleken. Istället ska man plocka bort överallt där det sitter flera ihop. De ska växa en och en och istället bli stora och fina. För mycket frukt blir tufft för trädet, grenarna hänger ner och kan knäckas, och året efter kan trädet måsta vila, så då blir det lite frukt. Bättre färre och stora frukter varje år tycker jag. Dessutom blir de sötare och godare om de får mer plats. Samma gäller för äpple och plommon.

Att beskära så att trädet blir luftigt ger också godare och friskare frukter, när solljuset får komma till. Nu är det bra tid för sådan beskärning och skulle några grenar med frukt måsta tas bort blir ju de kvarvarande frukterna desto bättre! Min päronsort ´Suvenirs´ kan få frukter upp till 400 gr tunga. De liknar affärens Anjou och är lika goda. I år får jag bara hoppas på att frosten inte kommer tidigt så de hinner mogna denna kalla sommar. Fast de kan förstås eftermogna inomhus. Trädet är det bästa härdiga päronträdet för Norrland och finns förstås hos BillaBlom. Öppettider finns under fliken BillaBlom. Så här såg fjolårets skörd ut!

Krusvinbärsbusken ger äntligen lite skörd i år. Bären som också kallas Jostabär, smakar varken som svartvinbär eller krusbär som de är en korsning av. Men de har en god arom och är mindre syrliga. En sådan buske ger inte så mycket skörd som dess föräldrar, så man har den inte för att koka saft, utan bara för att plocka och äta. Och taggarna från krusbäret slipper man.

Bären är lite större än svartvinbär och och flugan liknar krusbärets.  Busken blir större än svartvinbär men sköts på samma sätt. Den är härdig till zon 5. Kul att ha olika bärsorter att välja från. I år har vi fått äta av trädgårdsbär, i nämnd ordning:  blåbärstrybär, smultron, jordgubbar, körsbär, gröna vinbär, vita vinbär, gula hallon, röda hallon, saskatoonbär, röda vinbär, krusvinbär, svarta vinbär, krusbär, tayberry och sist av allt mognar de sibiriska björnbären. De var inte lite, när vi sedan har lite mängder av alla sorterna och kan frysa in blir det verkligen variation i morgonfilen. I mer än två veckor blir det olika sorter innan det är dags att börja på ny kula! Och om något år ska havtornsbuskarna ha börjat ge bär, och sedan finns ju frukten, plommon, päron och äpplen som också går att frysa in eler koka sylt av. Ja just det, jag glömde minkiwin som har blommat i två år, den borde också snart ge frukt, och de amerikanska blåbärsbuskarna. Nästa år räknar jag med bär på dem. Oj, vad vi ska få frossa!

Jag ryckte in och hjälpte dottern att skörda persikoträdet. När frukterna börjar falla ner med ett ploffs, måste man bara ta reda på dem. Jag tror det var uppåt 100 persikor på trädet.

En del frös jag in i halvor för efterrätter , en del blev klyftor för paj och resten marmelad. Jag drog bort skalet, kärnade ur och delade i bitar. Kokade utan vattentillsats och tillsatte sedan lite socker. Med tillsats av lite Melatin blev marmeladen lagom tjock. Två vaniljstänger fick koka med och ligger nu kvar medan det svalnar, så de får ge ifrån sig riktigt god smak. Lyxmarmelad kallar jag det!

HÄR kan du läsa om hennes träd som klarar sig bra här i zon 5.